När jag säger vad jag jobbar med till folk utanför den internetbubbla jag vanligtvis umgås med tenderar samtalet att ta en specifik vändning. Jag blir utsedd till någon slags Riddare av Sociala Medier, som ska försvara och övertyga de oinvigda. Som nyexaminerad, ung och naiv, älskade jag den rollen. Jag tog på mig min rustning, sträckte på mig och förklarade att om man inte hängde på Twitter och Facebook så fanns man inte. 

Något år senare, några grå hårstrån rikare och betydligt mer cynisk är jag långt ifrån bekväm i den rollen. Jag tycker nämligen inte att internet är lösningen på alla problem. Jag tror inte att Twitter kommer göra underverk för demokratin eller att Zuckerberg är Jesu frälsare för webben. Internet är ett kraftfullt verktyg som gör det enklare att göra saker vi redan gjort i århundraden - att kommunicera med varandra.Men jag tycker inte att alla behöver finnas överallt. Jag tycker inte att alla behöver twittra. Jag tycker verkligen inte att internet på något vis konkurrerar ut verkligheten. Ja, jag vet, “verkligheten” får man inte kalla den fysiska världen. Men jag gör det ändå. Jag tror nämligen att mänskligheten kommer vara utdöd innan den virtuella världen på något vis kan ersätta den fysiska. There, I’ve said it. 

Förstå mig rätt här nu. Jag älskar internet, jag tycker det finns så enormt mycket spännande att göra. Mängder av möjligheter. Men det gäller ju den fysiska världen på precis samma sätt. Som liten har du alla möjligheter i världen framför dig. Du kan välja att starta eget företag, eller bli frisör, eller politiker, eller snickare. Men bara för att du har alla dessa möjligheter betyder inte det att du kan välja alla samtidigt. Du bör välja det du brinner för. Det betyder att du måste utesluta andra vägar. Du kan inte ha tre heltidsjobb. Det är fysiskt omöjligt. 

Så för en person med många andra intressen och passioner, ja, då kommer kanske internet och sociala nätverk ganska långt ner på listan. Och det är okej. Du är inte en sämre människa för att du inte vet veckans snackis på Twitter, jag lovar. Du gör inte ditt jobb sämre. Du är inte ointressant. Det är okej att inte bry sig om allt i hela universum.

Det är vad jag vill säga till nästa person som förväntar sig att jag ska predika om det heliga internet för dem. Jag tänker inte tvinga på dig min övertygelse. 

(Så vida du inte har ett företag och betalar min timtaxa förstås.)